Nyheter

Det kom ett mail…

Det kom ett trevligt mail från Lars-Erik Åkersten (Atte)

Hej Kåge,
Jag fick just förnyelsen av min MHRF försäkring av Indigon. Via RHK.
1650 kr per år. Max försäkringsbelopp 16 basbelopp = 651.000 kr
Mvh Atte

Försäkring av Indigo
Vi har varit i kontakt med MHRF och fått ett mycket positivt bemötande för försäkring av våra Indigo. Vi har sökt medlemskap vilket har tillstyrkts av MHRF:s styrelse och slutligt beslut tas av årsmötet i oktober. För de som önskar teckna försäkring innan dess måste man göra detta genom annan MHRF-ansluten klubb.

Vi har fått uppgiften att en helförsäkring av Indigo kommer att kosta ca 1.500.- per år. Mer om villkoren kan du läsa på www.mhrf.se

Studiebesök på Lusitano

Lördagen 21 september var vi ett antal Indigoägare som besökte Skene och fabriken där nya Lusitano tillverkas.

Till det yttre lite anspråkslöst men så mycket intressantare invändigt.

Frank Bergkvist gjorde en intressant resumé över Lusitanos utveckling hittills.

motorer till Lusitano

35 nya motorer redo att monteras i lika många nya Lusitano.

Demo bilen i Roadsterversion

Halmstad Sportscar Event • 20 juli 2019

För Indigoklubben blev det en riktigt trevlig söndag

Halmstad Sports Car Event är numera ett väl etablerat evenemang i Indigoklubbens kalender.

I strålande sommarväder deltog Lars-Erik Karlsson, Micael Lidmalm och Kåge Schildt med respektive bilar.

Som alltid var det massor av intresserade besökande och vi fick naturligtvis svara på alla frågorna om hur många som tillverkades, om bygger man nya nu och massor av andra kul frågeställningar.


Lustiano i Teknikens Värld

Teknikens Värld hade en trevlig artikel om Lusitano i numret som utkom vid midsommarhelgen.

Bra reklam och gratis marknadsföring och vi såg ju Frank Bergqvist och två Lusitano på Tjolöholm. …men var i hela friden var ni på Svenskt Sportvagnsmeeting och Halmstad Sports Car Event?
Vi saknade er!

Reportaget i Teknikens Värld >>


Vindskydd – påminnelse

Lusitano Cars har tagit fram ett mycket bra vindskydd som naturligtvis passar även Indigo, här provat på Peter Eklunds bil.

Vi kan köpa dessa av Lusitano Cars för 1.490.- inkl moms om vi beställer 8-10 stycken – lite frakt tillkommer.

Vill du beställa eller har frågor skicka till: kage@schildts.se eller 070-594 96 96.

Senast 1 juli vill vi ha din beställning

Medlemsavgiften

Årets medlemsavgift på 400.- betalar du till klubbens bankgiro 672 – 9883.
Glöm inte att ange ditt namn på inbetalningen.

Är du inte medlem men vill bli det så skickar du namn, adressuppgifter, mobil m.m. till oscar@indigoklubben.se samt inbetalning enligt ovan.

Tjolöholm • 19 maj 2019

För Indigoklubben blev det en riktigt trevlig söndag

på Tjolöholm med sex deltagande bilar med besättning.

Vädret kunde knappast varit bättre och för den intresserade fanns det ytterligare 1400 andra fordon att beskåda. Visst bygger vår klubb på mycket social samvaro med trevliga vänner och ibland känns kanske den gemensamma nämnaren kring ett fantastiskt bilmärke underordnad relationen till värdefulla klubbmedlemmar – kan det bli bättre ?


Indigo tillbaka med nytt namn

Dagens Industri, 2 maj 2019

“Vi vill bygga ett nytt varumärke från grunden och vår bil är en fighter, precis som lusitano-hästen”

säger vd:n Fran Bergqvist.

När jobbet med att återuppväcka den svenska 1990-talsracern Indigo snart är i mål blir det med ett helt nytt namn – Lusitano.

Försäkring av Indigo

Vi har varit i kontakt med MHRF och fått ett mycket positivt bemötande för försäkring av våra Indigo. Vi har sökt medlemskap vilket har tillstyrkts av MHRF:s styrelse och slutligt beslut tas av årsmötet i oktober. För de som önskar teckna försäkring innan dess måste man göra detta genom annan MHRF-ansluten klubb. Vi har fått uppgiften att en helförsäkring av Indigo kommer att kosta ca 1.700.- per år. Tyvärr går det inte att försäkra nya Indigo förrän dessa blivit 10 år och då krävs dessutom att ägaren även har annan MHRF-försäkring.

Mer om villkoren kan du läsa på www.mhrf.se

vB Automotive

En ljusblå Indigo 3000 står med öppen huv.
Arbete pågår under huven.

I samband med en resa som handlade mycket om att träffa Indigoägare gjorde vi ett trevligt besök hos Frank Bergqvist på vB Automotive som bygger våra nya Indigo 3000R.

Vi – det är jag, Kåge Schildt samt Rolf Rodahl som hjälper mig mycket med skruvandet på våra Indigo.

Alla prov och certifieringar är klara sen början av december så nu pågår byggandet av de nya kundbilarna i Signatur Series 3000R för fullt.

Två bilar, en röd och en blå skall vara leveransklara inom en månad till engagerade och förväntansfulla beställare. Ytterligare sex bilar är beställda och skall påbörjas strax därefter.

I och med detta hoppas vi att proppen lossnat och att man nu kan gå från ett startupstadium till ett mer försäljnings- och produktionsorienterat arbete som är viktigast av allt.

För att säkra den närmsta framtiden så har vB Automotive lyckats hitta 35 nya motorer med dubbelturbo och annat fint som man köpt in tillsammans med ett fyrtiotal växellådor.

Motorerna ger sådär 300 + hkr så det blir ett litet lyft jämfört med 1990-talets Indigo…

En hel del andra förbättrings- och utvecklingsarbeten har naturligvis hängt med som Öhlins stötdämpare, air-condition, en bättre cabb och mycket annat – men såklart, en del ska hända på 20 år!

Delar av bilar där arbete pågår.
Arbete pågår på två st bilar.

Efter att dessa komponenter konsumerats blir det till att fundera över vad Indigo skall innehålla för kraftpaket och drivlinor framöver, här gäller det att på ett försiktigt sätt ta tillvara alla bilens ursprungliga egenskaper och kvaliteter.

Vi önskar Frank och hans personal lycka till och ser fram mot flera Indigo på vägarna i framtiden.

Årsmöte med Indigoklubben 2018

Indigoklubben 20 år, 2018 – Årsmöte i Simrishamn

Årsmötet 2018 var förlagt till Simrishamn med Kåge & Els-Mari Schildt som
arrangörer. Vi var 17 bilar som deltog vilket var ett rekordstort deltagande för årsmöte som tidigare varit ca 12-14 bilar.

Att det blev så många deltagare beror troligtvis på en kombination av att det är 20-års jubileum samt ett fantastiskt fint arrangemang med väldigt intressant program. Naturligtvis hoppas vi på att det även fortsättningsvis skall bli lika många deltagare (eller fler), det är fantastiskt trevligt att träffas på detta sätt.

Arrangemanget startade redan på fredag den 24 augusti med incheckning på Hotell Maritim och Svea och vid 16.30-tiden träffades vi i källarbaren på hotell Maritim för en introduktion och kl 17.15 var det planerat en busstur till Nordic Sea Winery för fabriksbesök, vinprovning och middag.

Nordic Sea Winery är ett relativt ungt företag som startade 2008. Vineriet är en av norra Europas mest moderna vinanläggningar. På Nordic Sea Winery
produceras några av Systembolagets mest sålda och kända varumärken.
Druvorna till vinet plockas runt om i världen och jäser på satellitvinerier för att sedan skeppas till Nordic Sea Winery där vinerna förädlas, lagras och buteljeras innan de tappas på flaska eller box.

Restaurangbyggnaden har en fin design exteriört som består av en cirkulär
byggnad med träfasad och vidbyggda kvadratiska utbyggnader av mörkt tegel. Även trädgården är fint designad.

Besöket började med en introduktion i den mycket smakfullt inredda
restaurangen.

Efter introduktionen var det dags för en rundvandring med guidning i anläggningen och för att få komma in i fabriken fick alla ta på sig orange skyddskläder och ”plastpåse” på huvudet.

Nordic Sea Winery är en stor anläggning med många stora cisterner i rostfritt stål (det var förbjudet att fotografera cisternerna i byggnaden men vidstående bild visar liknande cisterner från en vindistributör i Italien som jag tog vid vår resa genom Europa 2015). Vinet i cisternerna är årets viner och lagring av vinet sker i ekfat.

Ekfaten för lagring av vinerna används endast i 5 år och därefter säljs de till såväl allmänheten som till företag för 1200 kr/st. Det finns många sätt att använda ekfaten och här är ett sätt.

Efter rundvandringen var det dags för vinprovning och middag.

På Nordic Sea Winery har man även börjat odla olika typer av vindruvor för att se om det går att odla vindruvor även i södra Sverige. De har tagit fram olika sorters vindruvor som skall vara extra tåliga för att klara vårt klimat, men det tar några år ytterligare innan man ev. kan skörda och göra vin på den egna odlingen.

Efter vinprovning och mat var det dags för återfärd.

Väl tillbaka på hotellet träffades vi i källarbaren på hotell Maritim igen, för en välkomstdrink med mingel.

Värdparet delade även ut en bärpåse med bl.a. Roadbooken för lördagens aktiviteter och naturligtvis 2 flaskor äpplemust, vad annars när man är i Kivikstrakten.

Lördagen startade med en härlig frukost på hotell Maritim och omkring kl 9 samlades alla bilarna för en tur på Österlen.

Det var en mycket väl förberedd tur som gick via Brantevik och Skillinge till Autoseum i Simrishamn. Det var en tur på 38 km genom vackert landskap och fina vägar.

Väl framme vid Autoseum, blev det ett besök på ca 1 timma. Det är en fantastisk samling av såväl bilar som motorcyklar och andra farkoster.

Autoseum ligger i en gammal fabriksbyggnad på Fabriksgatan 10 i Simrishamn. Exteriört är det inte mycket som skvallrar om innehållet. Autoseum startade i juni 2008 och utställningen rymmer ett 120-tal bilar, 80-tal motorcyklar och mopeder samt ett par flygplan, från 1800-talet till modern tid.


Där finns bland annat bilar som ägts av Zsa Zsa Gabor, Ronald Reagan och Claudia Cardinal. Autoseum inrymmer också separata utställningar om Svensk Bilsportshistoria och Stefan “Lill- Lövis” Johansson samt en modellflygutställning. Där finns även Barnens Autoseum och Mariannes Musikmuseum.

Autoseum är Simrishamns och Österlens största museum och är ett fantastiskt fint och spännande motormuseum.

Efter besöket på Autoseum drar vi vidare mot en lunch på Brösarps Gästgiveri. Vi följer den fantastiskt fina och tydliga vägbeskrivningen med såväl skyltar som avstånd mm redovisat (ett skolexempel av tydlighet) så det gick inte att missa.

Det fortsätter med fina vägar och en fantastisk natur, men många av oss blev förvånade när vägskylten Österrike dök upp, man kunde väl inte tänka sig att det skulle finnas ett Österrike på Österlen också.

Väl framme på Brösarps Gästgiveri efter ca 39 km, bjöds det på Skånsk ”Äggakaga” med lingon, smarrigt.

Efter en god måltid var det dags att dra vidare mot det Kinesiska templet Yangtorp. Det blev en resa på ca 20 km och det var en speciell upplevelse att mitt ute på landsbygden hitta ett Kinesiskt tempel.

Det var inte öppet för besökare när vi var där, så vi fick betrakta det från utsidan, men det är en fantastisk skapelse och det är en upplevelse att besöka detta byggnadsverk vilket vi inte hade fått uppleva utan Kåge:s och Els-Mari:s försorg. Man kan inte sluta att förundras över att man byggt en sådan otrolig anläggning just här.

Nu var det dags att styra kosan mot Tunby, där vi besökte konstnären Johan
Thunell.

Det blev en resa på ca 33 km och fler fantastiskt vackra vägar.

Vi samlades i trädgården där Kåge och Els-Mari ställt upp presentkartonger med ståltermosar med respektive bils tillverkningsnummer tryckt på termosarna

Indigo 3000 (ex.vis) # 36 – mycket uppskattat.

Johan Turnell har en gammal fin gård och vid infarten fanns hans ateljé med många av hans skapelser.

Konstverken består av olika små fantastiskt fina ansikte i keramik.

När man ser alla dessa skapelser där varje ansikte är unikt, förstår man hur otroligt mycket tid och engagemang som ligger bakom dessa skapelser.

När vi studerat alla fantastiska konstverk, var det dags att styra kosan ”hemåt” till Simrishamn, en tur på 20 km.

Vi var vid hotellet vid 16-tiden.

Nu var det dags att förbereda sig för årsmötet som skulle hållas kl 17.00 i hotell Maritims källarbar, där vi hade välkomstdrinken fredag kväll.

ÅRSMÖTET startade kl 17.05 med att Micael hälsade alla välkomna.

Efter genomgång av dagordningen (se protokoll från årsmötet), blev Bengt Lidmalm ombedd att berätta hela historien om INDIGO 3000 / 3000R.

Det är ju en fantastisk historia med INDIGO 3000 och när han kom in på INDIGO 3000R, berättade han om vad han vet avseende projektet och om tidplanen, som vad vi förstår har ändrats flera gånger under resans gång (inte konstigt eftersom det naturligtvis är komplicerat att bygga en bil), men det finns två körbara bilar som bland annat var med på Tjolöholm Classic Car, vilket är spännande och intressant. Skall bli intressant att följa bilens fortsatta utveckling.

Efter årsmötet var det dags för middag på hotell Maritim, en väldigt god och vällagad middag.

När det var dags att bryta upp efter middagen, var det ett drygt handfull antal personer som ville se vad Simrishamn har att erbjuda till kvällningen, och vi hittade endast en Restaurang/Pub som var öppen, och där slank vi in för lite ytterligare mingel, men det blev inte så långvarigt eftersom vi skulle köra långt dagen efter.

En ny dag som startar med en god frukost på hotell Maritim där vi tar farväl av varann och var och en ”styr kosan” vidare eller hemåt.

TILL SIST:
Vi vill ännu en gång tacka Kåge och Els-Mari för en fantastiskt trevligt genomförd 20-års träff.

Text: Lars Erik & Monica Karlsson, Bil nr 36

Tjolöholm Classic motor 2018

2018-05-20

Indigoklubben ställer som vanligt ut i samband med Tjolöholm Classic motor. 

Vi kommer att förboka ett antal platser så om ni är intresserade av att ställa ut, kontakta Micael Lidmalm via mail eller telefon enligt nedanstående uppgifter

Anders Nilssons intervju i samband med årsmötet 2017

Det är egentligen inte människorna som är medlemmar i Indigoklubben, det är bilarna!

Det var något jag fick höra den sista lördagen i augusti när jag träffade Indigo Klubben vid deras lunchstopp på Orust Blommor utanför Ellös i Bohuslän. Det är klubbens årsmöte, det 19:e i ordningen, som fått de mycket aktiva och dedicerade medlemmarna att köra sina väl omhändertagna bilar till Orust och Mollösund från alla möjliga hörn av landet.

Jag frågar Lars Erik Karlsson, ledamot i klubben, vad som gjorde att de valt norra Orust som resmål för deras årsmöte:

”Det fanns flera skäl. Förutom att Bohuslän och Orust är en härlig miljö med roliga vägar, har vi varit med och invigt världens första auktoriserade Indigo 3000 verkstad – i Tegneby mellan Ellös och Varekil. Med anledning av det förlades själva årsmötet i närliggande Mollösund. Att jag dessutom personligen kände till ett perfekt lunchstopp på Orust Blommor, där Mia och Sofia serverar god och vällagad mat mitt i en handelsträdgård, och där vi fick en alldeles egen visning av deras pelargonmuseum med över 700 (!) olika varianter, gjorde inte valet sämre. Från Orust Blommor gick färden vidare till Myckleby, Orust:s exklusiva kamelfarm men många för våra breddgrader ovanliga djur som kameler, dromedarer, strutsar, alpackor, emuer mm. Det var dessutom många i sällskapet som passade på att rida kamel och det var mycket uppskattat. Hur mycket allt än kretsar kring bilar och ens egna favoritmärke, är det alltid roligt att få det där lilla extra när vi träffas. Att det fungerar är den stora uppslutningen ett bevis på.”

Det är en mycket exklusiv skara. Endast 43 chassinummer finns, och av dessa ”rullar” fortfarande 40 st och 36 av dem i Sverige.

”4 bilar gick på export, till tänkta generalagenturer i bl a Luxemburg, Nederländerna och Belgien. 2 chassinnummer har vi fått tillbaka till Sverige, men det är fortfarande 2 bilar vi inte riktigt vet var de är” – berättar Bengt Lidmalm, mannen bakom Jösse Car och Indigo 3000, när jag får möjlighet till en pratstund efter lunchen. Med vid bordet sitter 3 generationer Lidmalm, Bengt, Micael och sonsonen Sixten samt Lars Erik Karlsson och mannen som är ansvarig för den tidslösa designen, Hans Philip Zachau.

Bilkortege med Indigo bilar
”Spot the weirdo” – Det är alltid någon som skall klämma sig in mitt i!

Det var många som inte trodde att det skulle bli så mycket av Bengt Lidmalms svenska sportbilssatsningen i Arvika. Men då hade man inte räknat med det kompetenta nätverket av allt från designers och drivlineexperter till säkerhetsspecialister som Erik Skoog och Nils Bohlin. Just krocksäkerheten är normalt ett av de större problemen när man utvecklar en ny bil, men Indigon klarade testen med VG. Det är som de brukade säga i en populär TV‐show (Top Gear) – Man skall aldrig underskatta ” the men in sheds” (kluriga män i i sina verkstäder), och speciellt inte när många av dem har sina rötter inom Volvo PV som i det här fallet.

De gick från ett blankt papper till en körbar prototyp på 10,5 månader, och vidare till första kundleverans på 2,5 år från start. OK, man lånade friskt från Volvos hyllor, men mycket av chassit (framför allt framvagnen min sina pull rods), och all design stod man själv för eller tog hjälp av konsulter.

”Jag vill att du ritar mig en Super Miata” – det var kortfattat designbeställningen från Bengt Lidmalm till Hans Philip Zachau.

Två män pratar med varandra.
Bengt Lidmalm, grundaren till Indigo 3000, i samspråk med Hans Philip Zachau, som är ansvarig för design
  • Den måste vara vacker, snarare än ”hårig”, ingen Viper.
  • En Austin Healey 3000 för 2000‐talet, tidslös långlivad design
  • ”Självraggande”
  • Midja & Höfter
  • 2 st Golfbagar i bagaget
  • Lång huv, långt överhäng bak för att markera bakhjulsdrift

Resultatet blev en användbar skönhet med uttalade GT‐kvalitéer som inte skämdes när det svänger, mycket tack vare att det praktiskt taget rör sig om en mittmotorbil med avancerad racingframvagn och drivning på den delade bakaxeln. Designen tilltalar nog alla med det minsta bilintresse och många ställde sig nog frågan hur dessa svepande linjer kunde komma från samma penna som ritat volvobilar som 740/940 fram tills nu. Men design är inte allt. För att underlätta service och underhåll försåg man Indigon med en riktig ”flip‐ front”, ‐”så att man kan sitta på framhjulet och skruva” som Bengt uttryckte det.

Att äga en Indigo 3000 är en livsstil, slår man fast kring bordet. I och med att det finns så få bilar och att de flesta dessutom hitintills bara har haft en ägare, är det i det närmaste omöjligt att få tag i en bil. Den bästa chansen är att gå via klubben och ställa sig i kö. Men man ska nog vara beredd på att genomgå en ”lämplighetsanalys” innan man sätts upp i kön. Det vittnar om det fantastiska engagemang som en Indigo 3000 skapar hos sin ägare, eller ska man kanske säga dess förvaltare.

Fler Indigo bilar uppställda på en parkering utanför Orust blommor.
Uppställning utanför Orust Blommor för lunch

”Framtiden” för de ursprungliga JC Indigo 3000 satt med vid bordet och när jag frågade sonsonen (som har en del år kvar till körkort)  fanns det ingen tvekan om att det i honom fanns nästa ”förvaltare”.

Tiden gick alldeles för snabbt i detta härliga och varma sällskap och det blev dags att sätta av igen med slutmål i Mollösund. På parkeringen står 14 st JC Indigo 3000 uppställda, så många ser man på samma ställe ungefär lika ofta som en solförmörkelse. När de sedan mullrar igång en efter en för att stämma upp i en lågmäld kör, är det svårt att inte bli avundsjuk. Och inte bara för att vissa människor var så framsynta att de köpte sig en Indigo 3000 den där gången i mitten på 90‐talet. Nej, det är även den fantastiska känslan som uppstår när en större grupp människor som delar en passion sammanstrålar under avslappande former. Jag står där och funderar på om inte Indigoklubben har Sveriges härligaste medlemmar, medans de en efter en till ljudet av en 3 liter stor rak sexa (kan knappt tro att det är en volvomotor) råmar iväg som bara en rak sexa kan.

Von Braun Indigo 3000R – ytterligare en framtid!

Alla vi som av olika anledningar missade första upplagan, får nu en ny chans. vB Automotive i Skene har sedan 2014 arbetat med att ta fram en version ”2.0” av Indigo 3000 som kommer få tillägget ”R”. Mycket är samma under skalet, men skärpta myndighetskrav och högre kundförväntningar har tvingat fram en del förändringar, däribland turbomatning och drygt 300 hk jämfört med originalets 204 hk. Även en del designförändringar har vidtagits, men det faktum att Hans Philip Zachau knutits till det arbetet borgar för att den tidlösa designen till största del får leva vidare.

Med hel Indigo halva Österjsön runt – sept 2014

En Odyssé kring Fredens Hav i september 2014
Reseberättelse författad av Hans Philip Zachau

Rubriken tarvar säkert sin förklaring. Tidigare var jag nämligen ägare till endast en halv Indigo och jag visste aldrig vilken halva som var min. Det starka önskemålet var förstås att det var rattsidan, men detta fick jag aldrig någon rätsida på. Så hösten 2013 sålde jag den halva Indigon till min tidigare kollega som ägde en annan halva i samma bil…

Med Indigon genom Europa, 2012

Nertecknat av Lars-Erik Andersson.

Trelleborg var inget vidare. Faktiskt ganska deprimerande. – Vi hade hastat genom Sverige för att ta 17:45 färjan till Sassnitz och kommit fram alldeles för tidigt, så vi var tvungna att slå ihjäl ett par timmar innan vi bordade, vilket inte visade sig vara alltför enkelt. Efter att ha konstaterat att en kopp kaffe på McDonalds var det bästa alternativet växte depressionen ytterligare några grader.

Murena i Norge – 2012

Nedtecknat av Erik Andersson

I flera år har jag velat köra Trollstigen och Atlantvägen i Norge med Indigo. Det har aldrig blivit av för Daga gillar inte att åka öppet i regn. I somras sa emellertid kompisen Sten att han gärna hänger med. Så efter att ha studerat vädret i flera veckor och sett att det skulle bli ett litet uppehåll på regnandet under veckan, bar det iväg den 17:e Juli.

Indigoklubbens resultatlista, Svenskt Sportvagnsmeeting 2012, Rallyt.

Plats    Namn
22        Erik Karlsson & Kethy Remmert
60        Markel Andersson & Annica Hedberg
71        Erik Andersson & Daga Jonsson
82        Hans Englund & Anna Englund
91        Åke Hofström & Katarina Hofström
118      Kåge Schildt & Buddy Turman
123      Per-Olof Gälsing & Jeanette Gälsing
139      Gunnar Magnusson & Eva Magnusson

Svenskt Sportvagnsmeeting 2012

Nedtecknat av Annica Hedberg

Som en tradition träffas vi i klubben några gånger varje sommar, förutom vid årsmötet som äger rum i slutet av augusti. Just för denna resa lockade Svenskt Sportvagnsmeeting’s rally som äger rum på vägarna kring Helsingborg och med målgång på Ring Knutstorp.

En tur runt Siljan, 2011

Nertecknat av Annica Hedberg

Det var en gråmulen lördagsförmiddag vi samlades i Falun för att starta en tur runt Siljan, Dalarna. Vår plan var att ta oss medurs runt Siljan samt Orsasjön. Vi tog av mot Leksand via Sågmyra för att få en glimt av Dalarnas djupa skogar och fantasiska röda stugbyar.

Vi som skulle upptäcka Siljan under helgen var Erik & Daga Andersson, P-O & Jeanette Gälsing, Gunnar & Eva Magnusson, Lars & Ulla Crammer samt Markel Andersson och Annica Hedberg.

Indigo-resa till Marbella oktober 2010

Nertecknat av Bengt Lidmalm
2010-11-01

“Wer eine Reise tut hat etwas zu erzählen”, den som gör en resa har något att berätta. Ja, så är det nog. Det kan göras på många sätt ur många perspektiv. Mitt syfte med dessa reseberättelser har varit att ge andra Indigo-ägare lite tips om goda vägar att färdas på, kanske några bra näringsställen och hotell dock utan att ha kollat så många.

Indigobyte juni-juli 2009

Nertecknat av Bengt Lidmalm
2009-07-20

Det är alltid roligt att få köra lite bil. Inte minst genom ett vackert Europa. Det tycker i alla fall jag. Då gäller det ju att hitta goda ursäkter för det. I det här fallet var det så att jag hade min Indigo 3000 i Arvika medan hustru Bibis var hemma i Marbella. Min var nybesiktigad medan hustruns borde bli det. Beslutet var enkelt, jag kör ner min och tar Bibis tillbaka till Sverige. Så skulle jag ju få en liten tur på köpet. Dessutom har vi sedan några år ledsnat på midsomrarna i Sverige i regn och kyla och därför skulle vi vara ett par veckor i Marbella istället.

Reseberättelse Scuderia Hanseat

Inskickat av Bengt Lidmalm

I september 2004 deltog jag för första gången i Scuderia Hanseats förarutbildning på Nürburgring. Något jag önskat göra i 35 år. Jag har under dessa år kört kanske 5 varv på banan, det gör ett varv vart 7:e år i snitt. Jag kan erkänna att man hinner glömma en hel del mellan varven. Därför har jag velat lära mig banan ordentligt så att körningen runt blir ett nöje. Man vet vad som finns bakom nästa kurva eller krön och kan njuta av vägen dit på rätt spår.

Reseberättelse Skottland

Inskickat av Markel och Annica.

Allt brukar börja med en dröm, så också vår Skottlandsresa. Vi vet inte riktigt vart idén kom ifrån, men Annica var till Skottland på tjänsteresa hösten 2002 och blev frälst i det lilla hon såg och Markel har sedan länge haft en fascination för whisky.

Reseberättelse Skottland

Inskickat av Bengt och Bibi Lidmalm

Skottland har alltid stått högt på önskelistan för besök. Att jag i tjänst hos Volvo varit i Glasgow och hållit ett föredrag på ett hotell en kväll för flera år sedan kan inte räknas som ett riktigt besök, hotellet kunde faktiskt varit varsomhelst. Av olika skäl har det ”riktiga” besöket inte blivit av.

Restaurangrekommendation

Insänt av Ragnar Jonheim, Göteborg.

Följande matställen vill jag betrakta som udda. BREDARYDS WäRDSHUS och HELÉN På TORSåSEN. Den senare belägen söder om Glommen och norr om Falkenberg. Hos värdshuset kan man botanisera bland mer än 250 ölsorter, varav en är ett egenhändigt bryggt färsköl. Helén är specialist på kycklingrätter.

Rekommenderad vägsträcka

Insänt av Markel Andersson, Sandviken.

En vägsträcka som är mycket vacker att åka är Siljan runt. Leksand-Rättvik- Mora-Sollerön-Siljansnäs-Leksand. 

Efter vägen finns en rad sevärdheter. I Leksand kan man äta gott på Café & Restaurangbåten Skutan som ligger vid kajen i Leksand. 

I Rättvik finns Hantverksbyn och Vidablick, med en mycket udda minigolfbana, som båda är värda ett besök. I Rättvik finns också världens längsta träkonstruktion. En 628 meter lång pir som sträcker sig rakt ut i Siljan. 

Det mest kända i utflyktsmålet i Mora är Zorns Gammelgård och Textilkammare. Sollerön bjuder på mycket trevliga, läs krokiga, vägar med storslagen natur och två långa broar med rastplats vid vattnet. Från Sollerön ser man också Gesundaberget med sina 514 meter.

Restaurangrekommendation

Insänt av Markel Andersson, Sandviken

För alla fiskälskare rekommenderas havskrogen Axmarbrygga. Restaurangen ligger 5 mil norr om Gävle och 3 mil söder om Söderhamn, i Axmarbruk. Detta är ett mycket populärt ställe varför bokning av bod är nödvändigt. För mer info se deras: hemsida